Överdos – den kommande finanskrisen

Har du inte läst Johan Norbergs bok “En perfekt storm” bör du göra det. Du bör också kolla dokumentären som han gjorde förra året med boken som utgångspunkt. Filmen är en pedagogisk genomgång av hur vi hamnat i den finanskris som vi är mitt i just nu. En sak är säker: du har bara sett början…

Intro till filmen

”Överdos” är berättelsen om vår tids största ekonomiska kris – den som ligger framför oss.

Dokumentären spårar orsakerna till finanskrisen och undersöker den kusliga likheten med dagens situation, när stater som Grekland, Island och till och med Storbritannien och USA tycks riskera att kollapsa.

Bland de intervjuade finns amerikanska experter som blev utskrattade när de förutspådde finanskrisen, och som nu säger att det värsta fortfarande ligger framför oss.

Dokumentären baseras på boken ”En perfekt storm” av författaren Johan Norberg. Hans bestseller ”Till världskapitalismens försvar” har översatts till mer än 20 språk.

“Överdos” hade världspremiär 8 maj i Washington DC, USA, vid filmfestivalen “Politics on Film”. Därefter har filmen antagits till tio filmfestivaler runt om i världen, och utsetts till ”Best Feature Documentary” vid San Francisco Frozen Film Festival, och nominerats till bästa nordiska dokumentär 2010 vid Nordisk Panorama. Den distribueras internationellt av Journeyman Pictures, och har visats på teve i flera länder.

Överdos – en film om nästa finanskris from Devell/Borgs.

Första brickan faller snart

Mycket talar för att Greklands befolkning får fira jul utan euron. Senaste månadens ökningar av deras upplåningskostnader gör att blott räntan på deras skuld riskerar att driva landet i konkurs. Fler europeiska länder ligger mycket risigt till, men det är när Grekland faller som kartan i det europeiska samarbetet för första gången tvingas göras om. Det här har aldrig hänt tidigare och alla kan räkna med mycket volatila tider på börsen. Är man obenägen till risk bör man som spekulant handla fysiskt guld eller silver. Mer hävstång kan fås genom att köpa guld- eller silverproducerande bolag. Är du ännu mer riskvillig kan du möjligen med krydda med en junior eller exploaterande bolag (som fixat finansiering för provborrningar minst för det närmaste året).

Den lyssvärde Jim Rickards har som vanligt ett pedagogiskt sätt att beskriva läget, se klippet nedan.

DNs Johan Schück har tillverkat en beskrivande artikel idag som bör läsas.

Fria sprutor och gratis knark åt folket

Tror du det finns någon som tycker att det är en bra idé att låna pengar för att betala av skulder? Tror du ens det finns någon vettig som tycker det är en bra idé att låna för att betala sina räntor?
Blir en missbrukare botad genom att få mer knark?

SMS-lån har ju varit omdebatterat för att de gör det enkelt att ta impulsiva, oövertänkta lån till hög ränta. Jag kan förstå SMS-företagens affärsmodell och till och med inse att det enda affärsmässigt hållbara för dem är att ta ut rätt hög ränta av de personer som tar oövertänkta lån. Hur ska de annars kunna täcka upp för kreditförluster? Vinsterna blir naturligtvis skyhöga om förlusterna hålls på en rimlig nivå. På samma sätt resonerar bankerna. Och stater som lånar ut till redan skuldtyngda länder. Det är helt naturligt att vilja minimera risken för utebliven återbetalning.

I Europa pågår sedan en tid oroligheter – och då framförallt i Grekland. Människor beger sig ut på gatorna i vilda demonstrationer mot de nedskärningar som måste till för att undvika en statskonkurs där landet inte längre kan betala sina lån till omvärlden. De lösningar som EU presenterat bygger på “omstrukturering” av lånen, dvs att Grekerna tillåts låna ännu mer för att betala av på sina lån, men bara om de gör drastiska nedskärningar i offentlig sektor och säljer statliga företag osv.

EU vågar inte låta Grekland gå i konkurs eftersom konsekvenserna fortfarande är så oöverskådliga. Hela valutaunionen står på spel eftersom spridningseffekterna kan påskynda de oundvikliga skuldkriserna för Portugal, Irland, Italien och Spanien – de andra medlemmarna i den föga ärevördiga gruppen “PIIGS“. Dessutom finns ett stort finansiellt tryck, i form av CDS:er, med vilka långivare redan redan försäkrat sig mot en grekisk konkurs. Det är inte busenkelt att ha koll på vilka som ställt ut dessa CDS:er men troligen ligger amerikanska och Europeiska banker rätt pyrt till (förutom ett antal andra – mer långväga – långivare till Grekland). I praktiken är politikerna tagna som gisslan av det “finansiella systemet”, dvs bankerna. Vid det här laget vet väl alla att att banker inte tillåts gå i konkurs? Åtminstone inte banker som är viktiga för “det finansiella systemet”. Med tanke på den finansiella härdsmälta som orsakades i dyningarna av Lehman Brother’s kollaps i september 2008 så saknas det inte politisk vilja att till varje pris rädda bankerna från konkurs. Med andra ord så är det vi medborgare som räddar bankerna i kriser medan de ger sina ledande chefer finfina bonusar i goda tider.

USA – ett hungrigt land idag

Bilden av landet USA har förändrats de senaste åren. Länge var USA framstående på många områden och det ekonomiska lokomotiv som gjorde svensk, europeisk, ja hela världens industri och ekonomi starkare. Sedan finanskrisen, som inleddes med oroligheter kring bostadslån till mindre bemedlade, har mycket hänt i USA.

Vet du att omkring 45 miljoner amerikaner, i Washington D.C så många som en av fem medborgare, är beroende av matkuponger från myndigheterna? Kostnaderna för programmet i år ligger på ca 71,5 miljarder dollar. Omkring 44 miljoner amerikaner, motsvarande nästan 15% av befolkningen, lever under fattigdomsgränsen, dvs på en årlig inkomst under 11 000 USD.

Relaterade sidor


United States Department of Agriculture – Supplemental Nutricion Assistance Program
Årssiffror – Månatlig uppdatering

Wall Street Journal 2010-10-02: These Families Shop When Aid Arrives
U.S Census Bureau on Poverty
Wikipedia: Poverty in the United States

Om ändå euroobligationer funnits…

Marknaden florerar av rykten om att införandet av euroobligationer ska hjälpa till att lätta kostnadsbördan för de euroländer som “råkat” i kris. Självfallet förnekar Sarkozy och Merkel att ett införande är på gång, men vad kan de göra?

Genom den smarta “uppfinningen” av euroobligationer kan Portugal, Italien, Irland och Grekland (PIIGS) åka snålskjuts på de mer betrodda euroländerna. Men hur vore det om de istället tar itu med de grundläggande problemen, de som orsakat den situation som eurosamarbetet hamnat i?

Jag kan rekommendera följande klipp med Jim Rickards, en av de kunnigaste, mest pedagogiska och modiga ekonomerna idag. Hans historiska kunskaper gör att han sätter saker och ting i perspektiv och han tappar sällan fattningen, trots att de journalister han möter ibland häcklar honom – dock inte i denna intervju. Rickards är av uppfattningen att det bara finns två lösningar på ett skuldproblem: antingen betalar man eller så betalar man inte. Om man inte betalar så har man per definition gått i konkurs (eng. termen “default”) – vilket Rickards hävdar även gäller USA eftersom de inte kan betala sin statsskuld med mindre än att höja lånetaket och låna ännu mer.

Läs mer:
SVD: Eurobonds – lösning på krisen?
Privata affärer: Euroobligationer tas ej upp på tysk-franskt toppmöte

Kreditvärderingsinstitut får kritik

Kreditvärderingsinstituten spelade en avgörande roll i den senaste finanskrisen. Samtliga (förutom Fitch) hade högsta kreditrating på Fanny Mae och Freddy Mac in i det sista. Även Lehman Brothers hade kanonrating liksom AIG. När värdelösa bolån (subprime) omförpackades till finansiella massförstörelsevapen och därefter såldes vidare som finfina investeringar hade även här kreditvärderarna hela handen i syltburken. De tjänade grova stålar på att värdera nya produkter som sedan gjordes säljbara till intet ont anande investerare.

Det råder inget tvivel om att kreditvärderarnas trovärdighet har fått sig en rejäl törn och möjligen, jag säger möjligen, har de bättrat sig.

Men vad händer då istället?

Jo, jag läser idag att Moodys sänkning av Portugals kreditbetyg till skräpstatus får kritik av EU-politiker.

Ett fullkomligt hypotetiskt resonemang, säger José Manuel Barroso

Ja, men vad hade han förväntat sig? Att sänkningen kommer efter Portugals konkurs?

Om vi vänder blicken lite österut så råder det ingen tvivel om att Grekland till slut kommer att tvinga sina långivare till stora nedskrivningar – trots de “bailouts” som görs. Det faktum att de har en statsskuld som överstiger den egna bruttonationalprodukten så kraftigt gör det hart när omöjligt att reducera skulderna utan någon form av nedskrivning (eller “omstrukturering” som det benämns lite finare termer). Spridningseffekterna av en Grekisk kollaps är tyvärr inte helt klarlagda. Det går inte att bara titta på listan över direkta långivare eftersom de flesta återförsäkrat sig mot en Grekisk konkurs med hjälp av CDS:er. De har ställts ut av aktörer som själva riskerar att komma på obestånd som en följdeffekt.

EU och resten av världen kommer att få se vad som händer länder som skuldsatt sig för hårt. Inom 2-4 år tror jag vi kan räkna med konkurser (dvs oförmåga att betala sina skulder till fullo) i Portugal, Italien, Grekland, Spanien (PIGS). Därnäst står Storbritannien, Frankrike och Belgien.