Categories
Aktuellt

USA – ett hungrigt land idag

Bilden av landet USA har förändrats de senaste åren. Länge var USA framstående på många områden och det ekonomiska lokomotiv som gjorde svensk, europeisk, ja hela världens industri och ekonomi starkare. Sedan finanskrisen, som inleddes med oroligheter kring bostadslån till mindre bemedlade, har mycket hänt i USA.

Vet du att omkring 45 miljoner amerikaner, i Washington D.C så många som en av fem medborgare, är beroende av matkuponger från myndigheterna? Kostnaderna för programmet i år ligger på ca 71,5 miljarder dollar. Omkring 44 miljoner amerikaner, motsvarande nästan 15% av befolkningen, lever under fattigdomsgränsen, dvs på en årlig inkomst under 11 000 USD.

Relaterade sidor


United States Department of Agriculture – Supplemental Nutricion Assistance Program
Årssiffror – Månatlig uppdatering

Wall Street Journal 2010-10-02: These Families Shop When Aid Arrives
U.S Census Bureau on Poverty
Wikipedia: Poverty in the United States

Categories
Aktuellt Videos

Om ändå euroobligationer funnits…

Marknaden florerar av rykten om att införandet av euroobligationer ska hjälpa till att lätta kostnadsbördan för de euroländer som “råkat” i kris. Självfallet förnekar Sarkozy och Merkel att ett införande är på gång, men vad kan de göra?

Genom den smarta “uppfinningen” av euroobligationer kan Portugal, Italien, Irland och Grekland (PIIGS) åka snålskjuts på de mer betrodda euroländerna. Men hur vore det om de istället tar itu med de grundläggande problemen, de som orsakat den situation som eurosamarbetet hamnat i?

Jag kan rekommendera följande klipp med Jim Rickards, en av de kunnigaste, mest pedagogiska och modiga ekonomerna idag. Hans historiska kunskaper gör att han sätter saker och ting i perspektiv och han tappar sällan fattningen, trots att de journalister han möter ibland häcklar honom – dock inte i denna intervju. Rickards är av uppfattningen att det bara finns två lösningar på ett skuldproblem: antingen betalar man eller så betalar man inte. Om man inte betalar så har man per definition gått i konkurs (eng. termen “default”) – vilket Rickards hävdar även gäller USA eftersom de inte kan betala sin statsskuld med mindre än att höja lånetaket och låna ännu mer.

Läs mer:
SVD: Eurobonds – lösning på krisen?
Privata affärer: Euroobligationer tas ej upp på tysk-franskt toppmöte

Categories
Aktuellt

Kreditvärderingsinstitut får kritik

Kreditvärderingsinstituten spelade en avgörande roll i den senaste finanskrisen. Samtliga (förutom Fitch) hade högsta kreditrating på Fanny Mae och Freddy Mac in i det sista. Även Lehman Brothers hade kanonrating liksom AIG. När värdelösa bolån (subprime) omförpackades till finansiella massförstörelsevapen och därefter såldes vidare som finfina investeringar hade även här kreditvärderarna hela handen i syltburken. De tjänade grova stålar på att värdera nya produkter som sedan gjordes säljbara till intet ont anande investerare.

Det råder inget tvivel om att kreditvärderarnas trovärdighet har fått sig en rejäl törn och möjligen, jag säger möjligen, har de bättrat sig.

Men vad händer då istället?

Jo, jag läser idag att Moodys sänkning av Portugals kreditbetyg till skräpstatus får kritik av EU-politiker.

Ett fullkomligt hypotetiskt resonemang, säger José Manuel Barroso

Ja, men vad hade han förväntat sig? Att sänkningen kommer efter Portugals konkurs?

Om vi vänder blicken lite österut så råder det ingen tvivel om att Grekland till slut kommer att tvinga sina långivare till stora nedskrivningar – trots de “bailouts” som görs. Det faktum att de har en statsskuld som överstiger den egna bruttonationalprodukten så kraftigt gör det hart när omöjligt att reducera skulderna utan någon form av nedskrivning (eller “omstrukturering” som det benämns lite finare termer). Spridningseffekterna av en Grekisk kollaps är tyvärr inte helt klarlagda. Det går inte att bara titta på listan över direkta långivare eftersom de flesta återförsäkrat sig mot en Grekisk konkurs med hjälp av CDS:er. De har ställts ut av aktörer som själva riskerar att komma på obestånd som en följdeffekt.

EU och resten av världen kommer att få se vad som händer länder som skuldsatt sig för hårt. Inom 2-4 år tror jag vi kan räkna med konkurser (dvs oförmåga att betala sina skulder till fullo) i Portugal, Italien, Grekland, Spanien (PIGS). Därnäst står Storbritannien, Frankrike och Belgien.