Litteratur och databaser för skellefteforskare

Under de dryga tre år jag släktforskat har jag samlat på mig kilovis med böcker och gigabyte med CD-skivor. Utan den information som andra människor bevarat på detta sätt hade min forskning tagit så mycket längre tid.

Jag tänkte därför dela med mig av tips på böcker, cd-skivor och andra källor till information som en släktforskare – nybörjare såväl som erfaren – kan ha nytta av. Eftersom en stor del av min släkt härstammar från trakterna kring Skellefteå i Västerbotten finns därför en naturlig tyngdpunkt på böcker därifrån. Listan är inte rangordnad på något sätt. Jag rekommenderar dig att köpa de böcker eller skivor du tycker verkar intressant. Det handlar oftast inte om så mycket pengar om du ställer det mot din tidsbesparing och det arbete som lagts ned av många människor i produktionen av dem. Det ger dessutom ett välkommet stöd till fortsatt forskning!

Ulf Lundströms två mästerverk över samtliga gårdar i Skellefteå socken summerar mer än 1600 sidor och sträcker sig över en tidsperiod på 250 år, från 1539 till 1790. Det är en ovärderlig källa om man haft anfäder i trakten under den tidsperioden. Lundström har sammanställt befintlig information från ett stort antal källor, vilket inte på något sätt förtar värdet av de två böckerna. Tvärtom, det arbete som lagts ned i skrivandet av dem har sparar nu istället åtskilliga forskartimmar på individnivå för lång tid framöver. Här är en kort sammanfattning över Lundströms två böcker.

Det finns tydligen planer på ytterligare en bok som ska omfatta perioden från 1790 till 1900. Jag hoppas den blir av snart!

  • Skellefteå socken 1650-1790, Ulf Lundström (2001), 987 sidor (ISBN 91-88466-32-9), läs mer på Umeå Universitets “Kulturgräns norr“.
  • Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Ulf Lundström (2004), 672 sidor (ISBN 91-88466-60-4), läs mer.

Båda böckerna kan köpas hos Skelleftebygdens släktforskare.

Malå dödbok 1901-1920

Jag har börjat jobba med Malå dödbok för perioden 1901-1920. Patrik Lundström arbetar också med Malå och jag fick frågan om jag hade lust att hjälpa till. Eftersom jag ändå jobbat med Norsjö så tänkte jag att det är lika bra att köra Malå också!

Som vanligt utgår jag från SCB-utdragen som publicerats på SVAR. Arbetet är, precis som mitt arbete med Norsjö, en del av projektet med nästa utgåva av Sveriges dödbok.

Du kan se hela dokumentet på Google Docs och inbäddat längre ned på denna sida.

Ibland är det svårt att tolka texten och jag har därför länkat till SCB-utdragen så att vem som helst kan hjälpa till. Klicka antingen i det gula fältet eller i kolumnen “Sida i SCB” så kommer du till bilder av utdragen.

Länken tar dig till ett album med bilder av Malås dödböcker i SCB-utdragen.
Ifall du lyckas tolka texten kan du väl lämna en kommentar under bilden?

Moses med säden eller historien om hur (ytterligare) en vänlig släktforskare hjälper till

Igår fick jag med hjälp av Bo Jonsson, en hängiven släkforskare i Skellefteåtrakten, fatt på anor som jag tidigare gått bet på. Tack vare internet hittade Bosse till mina alster och kunde då upplysa mig om några misstag men även meddela han kommit längre än jag på några personer.

I bilden nedan ser du vilka “nya” anfäder jag hittade med Bosses hjälp – klicka på den så ser du den i större storlek. Personer inom det röda området är de nyfunna och min ff ff fm (och mf mf fm) Brita Elisabet Wall är den person som gjorde att Bosse hittade mig. Med hans information fann jag Jan Eurenius forskning och där ytterligare personer.

Det faktum att många släkforskare publicerar sina alster på internet har gjort det enklare att snabbt “komma vidare” bakåt i släktled med deras hjälp. Naturligtvis finns även risker med detta; bl a riskerar fel att fortplantas exponentiellt när information blir mer lättilllgänglig. Man måste naturligtvis alltid, så långt det är möjligt, verifiera sina uppgifter mot originalkällor. Detta är en vanlig diskussion i släktforskarsammanhang.

2009-03-19-10-02-33

I och med dagens “fynd” så står det klart att mina anor på både fädernet (ja, i alla fall från o ch med Moses Olofsson, ca 1577-1655, som bl a är min ff ff ff ff ff ff) samt mödernet (Sara Eriksdotter, 1675-1745, min mf ff ff m) härstammar från Falmark.

Moses far, Olof Hansson föddes visserligen i Östanbäck men han dog i Falmark där sonen blev ägare av Falmark 11 år 1599.

Enligt Ulf Lundströms “släkforskningsbibel” för oss skelleftebor hade Moses år 1599 följande egendom:

  • 7 tunnor utsäde
  • 13 kor
  • 4 kvigor
  • 1 tjur
  • 20 får
  • 8 unga får
  • 5 risbitar
  • 10 getter
  • 2 gamla svin
  • 3 unga svin
  • 2 hästar
  • 50 lod silver

Källa:Skellefteå socken 1650-1790, Ulf Lundström (2001), sid 560

Han verkade dessutom vara en framstående man i samhället, han var nämndeman 1606-1618.

Men precis som idag var inte allt frid och fröjd, även på den tiden förekom hårda tider – det vi idag kallar “lågkonjunkturer”; Moses Olofsson fick åren 1613-1618 vara med och bidra till att betala Älvsborgs lösen till danskarna.

Irriterande sidfot i Min Släkt?

Jag använder programmet Min Släkt för att katalogisera och publicera min släktforskning. Det är ett kanonprogram med låg tröskel för nybörjare, vilket jag också var för inte så länge sedan. Det var i mellandagarna 2007 som jag började släktforska och använda programmet.

Som med alla verktyg man använder, upptäcker man efter ett tag funktioner man saknar och andra man ogillar. En av de största “fallgroparna” med Min Släkt – som jag ser det – är all spam-mejl det orsakar. Vid export av html-sidor kan man nämligen fylla i sin e-postadress. Gör inte det – du kommer att överösas med spam!

Här får du några tips för att undvika problemet. Jag har hittills inte fått ett enda spam (peppar, peppar…), så det verkar funka!

Scrambla e-postadressen innan du klistrar in den i Min Släkt. Här ser du hur man får till en e-postadress som är svårare att använda för spam-robotar.

Ett mer avancerat sätt är att i efterhand byta ut sidfötterna i de exporterade html-sidorna. Men hur gör man det på ett effektivt och snabbt sätt i flera hundra filer? Jo, programmet WildEdit gör susen! Med det kan du massändra i tusentals filer på en grisblink.

Du kan kolla själv på mina sidor, hur jag ändrat varenda en. Och det tog inte mer än 20 sekunder att göra det i alla ca 1 000 st html-filer. WildEdit finns i en gratis testversion som klarar att ändra filer som är mindre än 10 kilobyte.

PS. Tyvärr bidrar även sajten www.dannbergsdata.se till spam eftersom användare som postar inlägg och tips i gästboken systematiskt får sina e-postadresser exponerade, vilket såklart spam-robotarna älskar. När du postar där, be då Mr Dannberg att “scrambla” din e-postadress eller på annat sätt förvanska den! DS.

Min släkt

Jag började med släktforskning i slutet av 2007. Mammas grundmaterial var en perfekt startpunkt som gjorde det enkelt att komma igång och snabbt få en kritisk massa i materialet som gör efterforskning enklare. Här får du några tips för att komma igång med din släktforskning!

Min mamma härstammar på sin fars sida från Brännströms i Mensträsk, Norsjö och på sin mors sida från Rudholms från Frostkåge, Skellefteå sedermera Bissjön, Lövånger.

Pappa härstammar på sin fars sida från Bergs i Granström, Norsjö och på sin mors sida från Norge samt smedsläkten Uppström från Upperuds bruk i Dalsland. Pappas morfar Johan Adolf Uppström var vattenrallare i Porjus, Norrbotten, där han fanns från 1912 fram till flytten till Ursviken 1933. Enligt anställningslistor från Porjus Arkivkommitté arbetade han som tunnelsprängare och jordarbetare vid bygget av kraftstationen i Porjus. Troligen var han också med om att bygga Sourvadammen.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta födelseboken för min farmor Judit Uppström men mycket tyder på att hon föddes i Norge i december 1906.

Efterlysning

Judit Agata Uppström

Det känns besynnerligt att “köra fast” redan på min farmors ursprung. Jag söker därför information om var hon är född och var hon tillbringade sina tidiga år. Hon hette Judit Agata Uppström och ska enligt de uppgifter jag har vara född i december 1906 i Norge. De datum som nämns är 3, 30 samt 31 december det året, beroende på källa. Hennes födelsedag är i CDn “Sveriges Dödbok 1947-2006” angiven till 1906-12-30.

Judit Agata Uppström

Jag har sökt henne i Digitalarkivet utan resultat på de orter som dykt upp i min forskning kring henne. Här är ett urval av dem:

  • Reitan (ligger i Tingvoll i fylket Møre og Romsdal).
  • Reitan (Nordland)
  • Jelsa (Rogaland)
  • Kopervik (ligger i Karmøy i fylket Rogaland. Jag har sökt i Bysoknet, Ladestedet, Landsoknet, Åkra
  • Hadsel (Nordland)
  • Haugesund (Rogaland)

Jag har sökt i Haugesund eftersom jag har bilder av en man som poserar med två av syskonen uppström och framför Porjusdammen. Samma man porträtteras även som ung på ett foto taget i Haugesund.

Det verkar som att Judit och hennes syskon Kedar (1911-1979) och Jenny (1910-1925) har många kusiner på sin mor Elene Birgitte Eriksdatters (1870-1940) sida och det kan vara de som finns på de här bilderna.

Tips för dig som vill börja släktforska

Börja med dina mor- och farföräldrar. Ta reda på när och var de är födda. Ifall de inte längre lever och du kör fast redan där rekommenderas “Sveriges dödbok 1947-2006” som finns på CD. Med hjälp av den kan du hitta alla som avled i Sverige under den tidsperioden.

Jag använder ofta personsökaren på scangen.se för att hitta släktingar. Allt fler släktforskare publicerar sina resultat på nätet och det finns många som kommit långt. Möjligheten för dig att hitta ett av deras släktträd som har en gren som även du finns med på är större än du tror!

Största chansen på träff är att söka släktingar som levde på 1700- och 1800-talet. Har du tillgång till någon eller några av dessa uppgifter underlättas din forskning

  • Födelsedatum, födelseort
  • Var de växte upp och bodde
  • Dödsdatum, dödsort

Tillsammans med namnet skapar dessa uppgifter den avgränsning som ökar chansen att hitta din släkting. Använd procenttecknet (%) för att representera alternativa stavningar på namn. Exempelvis ger sökning på namnet “Berg%” även träff på stavningarna “Bergh”, “Bergström”, och sökning på “P%r” ger träff på “Per”, “Pär” men även på “Pehr” och “Peter”.