Guld är pengar

Papperspengar, som många tror är riktiga pengar, är egentligen bara en representationen av ett värde, eller mer korrekt; ett löfte avgivet av Riksbanken om att de har ett värde. Jag har på senare tid börjat göra skillnad på just valutor och på pengar. Valutor har följande egenskaper:

  • Den kan skapas i oändlig mängd (av de länder som har egen valuta – medlemmarna i Europas valutunion får nöja sig med att ECB har en “tryckpress”.)
  • Löftet om att valutan har ett värde utgör värdet i sig (det finns således en motpartsrisk)

Till råga på allt är många centralbankers uttalade mål att upprätthålla den egna valutans köpkraft, dvs att hålla inflationen under kontroll. Vän av ordning förstår att det är oförenligt med det faktum att samma herrar har makt att översvämma marknaden med nytryckta pengar i syfte att rädda banker eller skuldtyngda länder.

Politiker världen runt tävlar i vem som snabbast och på mest kreativt sätt kan försvaga sin valuta i syfte att stärka sin export och som bonus även “betala av” sin statsskuld genom egen valutaförsvagning. Problemet är bara att alla länders valutor inte kan försvagas samtidigt. Några valutor måste helt enkelt bli starkare. Tyskland är ett av de fåtal (betydande) länder inom EU som kan leva med en stark Euro. Deras industri är förstås exportberoende men det är inom EU Tyskarnas största marknad finns. Att USAs hårda arbete med försvaga sin valuta givit resultat kan vi se att Kina nu vänder blicken mot EU istället samtidigt som Barack Obama försöker få kineserna att försvaga den kinesiska yuanen. Det är fullt möjligt att kineserna med sin valutareserv på 3000 miljarder USD nu hellre investerar i (eller stöttar) EU för att bibehålla en stark Euro så att vi européer kan öka vår konsumtion av kineiska varor.

I förrgår meddelade Perth Minth, ett av världens största och mest kända myntverk, att efterfrågan på äkta guld- och silvermynt har nått historiskt höga nivåer.

På Twitter läste jag ett inlägg av Jim Rickards:

Gold does not “have” a price. It is the price.

Det är läge för en historielektion om vad som egentligen är pengar. Lyssna till James Turks presentation, den är en av de allra bästa man kan se om man verkligen vill förstå!

Lew Rockwell, min nya idol

Det finns inte många ekonomer som gör sig bra i TV eller radio. Komplexiteten i det ekonomiska systemet och okunnigheten hos intervjuande journalister gör naturligtvis att viktiga fakta går förlorad. Ska man lyssna på några som säger som det är kan jag varmt rekommendera Jim Rickards och James Turk. Nyligen upptäckte jag Lew Rockwell, eller Llewellyn H. Rockwell Jr. som han fullständiga namn lyder, ordförande för Ludwig von Mises Institute.

James Turk for president

Han är ingen dununge, James Turk. Han har varit med i gemet sedan slutet av 1960-talet och har bra koll på historien. Framförallt har han kunskaper i monetär historia, dvs hur pengar har uppkommit och de problem som politiker nu orsakar när de trycker nya pengar i det valutakrig vars mål är att inflationera bort sina statsskulder till omvärlden. USA är ett gott exempel på det. Tyvärr är de inte ensamma. Hårt skuldsatta länder “tävlar” nu om att försvaga sin valuta så att kreditgivarna får mindre betalt. Vem som betalar? Medborgarna såklart, i form av högre priser på energi, mat, pengar (räntor)…

Här är en alldeles färsk intervju James Turk gjorde med Jim Rickards under GATA-konferensen i början av augusti. Det är mycket kunskap och erfarenhet som kommer fram i det här klippet. Nästan som att kolla filmen Heat där de Niro och Pacino spelar mot varann – man kan känna luften vibrera (men här av något annan än rivalitet)! A must see!

Även King World News senaste intervju med James Turk är fenomenal.

Här är några citat (ca 8 min 3 sek):

I see it as an end of 100 year bear market when gold was 250 USD, back in 1999. Were moving back to an environment where we understand that the experiment with fiat currencies didn’t turn out well…

ca 9 min 25 sek:

James, as you see it, what are the lessions from the last 40 years?

I think the main lesson from the past 40 years is that money is to important to leave in the hands of governments and central bankers and politicians.
There needs to be a discipline imposed on government spending and the only way you can get that effective discipline – monetary history has shown troughout the ages – is to tie the currency to gold. So inevitably gold is going to re-emerge in its traditional and rightful role at the centre of global commerce. It’s just a question of time.

Lyssningslänk:
King World News