James Turk for president

Han är ingen dununge, James Turk. Han har varit med i gemet sedan slutet av 1960-talet och har bra koll på historien. Framförallt har han kunskaper i monetär historia, dvs hur pengar har uppkommit och de problem som politiker nu orsakar när de trycker nya pengar i det valutakrig vars mål är att inflationera bort sina statsskulder till omvärlden. USA är ett gott exempel på det. Tyvärr är de inte ensamma. Hårt skuldsatta länder “tävlar” nu om att försvaga sin valuta så att kreditgivarna får mindre betalt. Vem som betalar? Medborgarna såklart, i form av högre priser på energi, mat, pengar (räntor)…

Här är en alldeles färsk intervju James Turk gjorde med Jim Rickards under GATA-konferensen i början av augusti. Det är mycket kunskap och erfarenhet som kommer fram i det här klippet. Nästan som att kolla filmen Heat där de Niro och Pacino spelar mot varann – man kan känna luften vibrera (men här av något annan än rivalitet)! A must see!

Även King World News senaste intervju med James Turk är fenomenal.

Här är några citat (ca 8 min 3 sek):

I see it as an end of 100 year bear market when gold was 250 USD, back in 1999. Were moving back to an environment where we understand that the experiment with fiat currencies didn’t turn out well…

ca 9 min 25 sek:

James, as you see it, what are the lessions from the last 40 years?

I think the main lesson from the past 40 years is that money is to important to leave in the hands of governments and central bankers and politicians.
There needs to be a discipline imposed on government spending and the only way you can get that effective discipline – monetary history has shown troughout the ages – is to tie the currency to gold. So inevitably gold is going to re-emerge in its traditional and rightful role at the centre of global commerce. It’s just a question of time.

Lyssningslänk:
King World News

Om ändå euroobligationer funnits…

Marknaden florerar av rykten om att införandet av euroobligationer ska hjälpa till att lätta kostnadsbördan för de euroländer som “råkat” i kris. Självfallet förnekar Sarkozy och Merkel att ett införande är på gång, men vad kan de göra?

Genom den smarta “uppfinningen” av euroobligationer kan Portugal, Italien, Irland och Grekland (PIIGS) åka snålskjuts på de mer betrodda euroländerna. Men hur vore det om de istället tar itu med de grundläggande problemen, de som orsakat den situation som eurosamarbetet hamnat i?

Jag kan rekommendera följande klipp med Jim Rickards, en av de kunnigaste, mest pedagogiska och modiga ekonomerna idag. Hans historiska kunskaper gör att han sätter saker och ting i perspektiv och han tappar sällan fattningen, trots att de journalister han möter ibland häcklar honom – dock inte i denna intervju. Rickards är av uppfattningen att det bara finns två lösningar på ett skuldproblem: antingen betalar man eller så betalar man inte. Om man inte betalar så har man per definition gått i konkurs (eng. termen “default”) – vilket Rickards hävdar även gäller USA eftersom de inte kan betala sin statsskuld med mindre än att höja lånetaket och låna ännu mer.

Läs mer:
SVD: Eurobonds – lösning på krisen?
Privata affärer: Euroobligationer tas ej upp på tysk-franskt toppmöte

Otänkbart att en stat säljer av sin guldreserv

Jag läser i DN att ifall Italien eller Spanien skulle få för sig att sälja sin guldreserv så skulle de kunna sänka värlsdmarknadspriset. Skulle inte tro det – dvs varken att de skulle vara såna dårar att de säljer, eller för den delen, att om de nu får för sig att sälja att de skulle trycka ner guldpriset.
Enligt officiell statistik på guldinnehav så ligger Italien på 4:e plats och Spanien på 20:e. Det är inga oväsentliga mängder de har, och skulle de få för sig att sälja hälften av sina innehav så skulle världen “dränkas” i ca 1200 + 150 ton guld.

– Skulle de gå ut och säga att nu säljer vi av guldreserven innebär det att väldigt mycket guld kommer att säljas. Säljtrycket skulle överträffa köptrycket och guldpriset sjunker, säger Johan Lönnqvist, marknadsanalytiker på IG Markets.

Italien och Spaniens guldinnehav utgör en “piss i Nilen” jämfört med de mängder av guld som stater och investerare nu efterfrågar i sin strävan att inflationsskydda sina tillgångar. Guld anses vara en “safe haven” eller “last resort” bland investerare när det är oroligt, eller “schlagigt” som Ingemar Stenmark kanske hade sagt, i världsekonomin. Och har det varit skakigare än nu? Gör inte som Nouriel Roubini – normalt sett en sansad ekonom – som kommer med rådet att stoppa pengarna i madrassen eller på banken, enligt DI.se. Inflationen och valutakrigen kommer att förstöra valutorna. Håll därför en del av pengarna i fysiska ädelmetaller, förslagsvis guld eller silver.

En annan reflektion är att det egentligen inte är priset på guld som ökat. Det är US-dollarn (i vilket guldpriset sätts) som försvagats. Med andra ordet kan man se guldpriset som ett inverterat dollarpris i relativa termer. Dock ska påpekas att de flesta andra valutor också försvagats, vilket gör att dollar-index inte rasat (ännu). Håll dock ett öga på stödet kring 73 som testats några gånger…

Mer läsning:
Gold is the real safe haven
Why central banks are buying more gold
Central banks buying gold

Kreditvärderingsinstitut får kritik

Kreditvärderingsinstituten spelade en avgörande roll i den senaste finanskrisen. Samtliga (förutom Fitch) hade högsta kreditrating på Fanny Mae och Freddy Mac in i det sista. Även Lehman Brothers hade kanonrating liksom AIG. När värdelösa bolån (subprime) omförpackades till finansiella massförstörelsevapen och därefter såldes vidare som finfina investeringar hade även här kreditvärderarna hela handen i syltburken. De tjänade grova stålar på att värdera nya produkter som sedan gjordes säljbara till intet ont anande investerare.

Det råder inget tvivel om att kreditvärderarnas trovärdighet har fått sig en rejäl törn och möjligen, jag säger möjligen, har de bättrat sig.

Men vad händer då istället?

Jo, jag läser idag att Moodys sänkning av Portugals kreditbetyg till skräpstatus får kritik av EU-politiker.

Ett fullkomligt hypotetiskt resonemang, säger José Manuel Barroso

Ja, men vad hade han förväntat sig? Att sänkningen kommer efter Portugals konkurs?

Om vi vänder blicken lite österut så råder det ingen tvivel om att Grekland till slut kommer att tvinga sina långivare till stora nedskrivningar – trots de “bailouts” som görs. Det faktum att de har en statsskuld som överstiger den egna bruttonationalprodukten så kraftigt gör det hart när omöjligt att reducera skulderna utan någon form av nedskrivning (eller “omstrukturering” som det benämns lite finare termer). Spridningseffekterna av en Grekisk kollaps är tyvärr inte helt klarlagda. Det går inte att bara titta på listan över direkta långivare eftersom de flesta återförsäkrat sig mot en Grekisk konkurs med hjälp av CDS:er. De har ställts ut av aktörer som själva riskerar att komma på obestånd som en följdeffekt.

EU och resten av världen kommer att få se vad som händer länder som skuldsatt sig för hårt. Inom 2-4 år tror jag vi kan räkna med konkurser (dvs oförmåga att betala sina skulder till fullo) i Portugal, Italien, Grekland, Spanien (PIGS). Därnäst står Storbritannien, Frankrike och Belgien.

Maciej Zarembas artikelserie i DN – “Hem till skolan”

Så har Maciej Zaremba slagit till igen. Slagit är faktiskt vad han gjort. Snacka om rallarsving på politiker och ledande företrädare för skolan, och inte minst lärarhögskolorna. Som vanligt är Zarembas artikelserier läsvärda, så också denna:

Del 1: Så vandaliserade kommunen en skola
Del 2: ”En förolämpning mot barnen.” Så sänkte skolan kraven på läskunnighet
Del 3: ”Sverige har slutat undervisa.” Så förlorade lärarna sitt yrke
Del 4: ”Man måste låta rätt gå före galet.” En skolas kamp mot överheten
Del 5: ”Det är ingen vacker syn.” Så tog teknokraterna kommandot över skolan

Relaterat:
Intervju i Sveriges Radio
Ledare i DN 2011-04-06: Den glömda läraren
Därför är den finska skolan så framgångsrik

Litteratur och databaser för skellefteforskare

Under de dryga tre år jag släktforskat har jag samlat på mig kilovis med böcker och gigabyte med CD-skivor. Utan den information som andra människor bevarat på detta sätt hade min forskning tagit så mycket längre tid.

Jag tänkte därför dela med mig av tips på böcker, cd-skivor och andra källor till information som en släktforskare – nybörjare såväl som erfaren – kan ha nytta av. Eftersom en stor del av min släkt härstammar från trakterna kring Skellefteå i Västerbotten finns därför en naturlig tyngdpunkt på böcker därifrån. Listan är inte rangordnad på något sätt. Jag rekommenderar dig att köpa de böcker eller skivor du tycker verkar intressant. Det handlar oftast inte om så mycket pengar om du ställer det mot din tidsbesparing och det arbete som lagts ned av många människor i produktionen av dem. Det ger dessutom ett välkommet stöd till fortsatt forskning!

Ulf Lundströms två mästerverk över samtliga gårdar i Skellefteå socken summerar mer än 1600 sidor och sträcker sig över en tidsperiod på 250 år, från 1539 till 1790. Det är en ovärderlig källa om man haft anfäder i trakten under den tidsperioden. Lundström har sammanställt befintlig information från ett stort antal källor, vilket inte på något sätt förtar värdet av de två böckerna. Tvärtom, det arbete som lagts ned i skrivandet av dem har sparar nu istället åtskilliga forskartimmar på individnivå för lång tid framöver. Här är en kort sammanfattning över Lundströms två böcker.

Det finns tydligen planer på ytterligare en bok som ska omfatta perioden från 1790 till 1900. Jag hoppas den blir av snart!

  • Skellefteå socken 1650-1790, Ulf Lundström (2001), 987 sidor (ISBN 91-88466-32-9), läs mer på Umeå Universitets “Kulturgräns norr“.
  • Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Ulf Lundström (2004), 672 sidor (ISBN 91-88466-60-4), läs mer.

Båda böckerna kan köpas hos Skelleftebygdens släktforskare.

Himlaskådespel för alla

Perseiderna, ibland även kallad Laurentiussvärmen, är ett meteorregn med störst aktivitet den 12 augusti varje år, orsakad av kometen Swift-Tuttle. Perseiderna har fått sitt namn eftersom den punkt på himlen som de ser ut att komma från, den så kallade radianten, ligger inom stjärnbilden Perseus (källa: Wikipedia).

Perseiderna syns på nordöstra himlen kring midnatt, se fler videos här..


(källa: epiceye.com)

Mer läsning:
Clas Svahns blogg på DN.se