Litteratur och databaser för skellefteforskare

Under de dryga tre år jag släktforskat har jag samlat på mig kilovis med böcker och gigabyte med CD-skivor. Utan den information som andra människor bevarat på detta sätt hade min forskning tagit så mycket längre tid.

Jag tänkte därför dela med mig av tips på böcker, cd-skivor och andra källor till information som en släktforskare – nybörjare såväl som erfaren – kan ha nytta av. Eftersom en stor del av min släkt härstammar från trakterna kring Skellefteå i Västerbotten finns därför en naturlig tyngdpunkt på böcker därifrån. Listan är inte rangordnad på något sätt. Jag rekommenderar dig att köpa de böcker eller skivor du tycker verkar intressant. Det handlar oftast inte om så mycket pengar om du ställer det mot din tidsbesparing och det arbete som lagts ned av många människor i produktionen av dem. Det ger dessutom ett välkommet stöd till fortsatt forskning!

Ulf Lundströms två mästerverk över samtliga gårdar i Skellefteå socken summerar mer än 1600 sidor och sträcker sig över en tidsperiod på 250 år, från 1539 till 1790. Det är en ovärderlig källa om man haft anfäder i trakten under den tidsperioden. Lundström har sammanställt befintlig information från ett stort antal källor, vilket inte på något sätt förtar värdet av de två böckerna. Tvärtom, det arbete som lagts ned i skrivandet av dem har sparar nu istället åtskilliga forskartimmar på individnivå för lång tid framöver. Här är en kort sammanfattning över Lundströms två böcker.

Det finns tydligen planer på ytterligare en bok som ska omfatta perioden från 1790 till 1900. Jag hoppas den blir av snart!

  • Skellefteå socken 1650-1790, Ulf Lundström (2001), 987 sidor (ISBN 91-88466-32-9), läs mer på Umeå Universitets “Kulturgräns norr“.
  • Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Ulf Lundström (2004), 672 sidor (ISBN 91-88466-60-4), läs mer.

Båda böckerna kan köpas hos Skelleftebygdens släktforskare.

Hopplöst fall?

För snart två år sedan efterlyste jag mer information om min farmor, Judit Uppström. Jag har än så länge gått bet på var hon är född och var hon bodde innan familjen flyttade till norrbottniska Porjus där hennes far Johan Adolf år 1912 började som vattenrallare vid kraftverksbygget.

Mycket tyder på att familjen fanns kvar i Porjus åtminstone till 1925 eftersom Judits lillasyster, Jenny, dog där i TBC den 22 mars det året, blott 15 år gammal.
Judit Uppström (1906-1947)

Jag har efterlyst farmor i internetforum, både i Sverige och Norge. Det som framkommit är information om hennes mor Elene Birgitte Pedersdatter men inte något om Judit och hennes syskon, som enligt hörsägen i släkten ska vara födda någonstans i Norge.

Malå dödbok 1901-1920

Jag har börjat jobba med Malå dödbok för perioden 1901-1920. Patrik Lundström arbetar också med Malå och jag fick frågan om jag hade lust att hjälpa till. Eftersom jag ändå jobbat med Norsjö så tänkte jag att det är lika bra att köra Malå också!

Som vanligt utgår jag från SCB-utdragen som publicerats på SVAR. Arbetet är, precis som mitt arbete med Norsjö, en del av projektet med nästa utgåva av Sveriges dödbok.

Du kan se hela dokumentet på Google Docs och inbäddat längre ned på denna sida.

Ibland är det svårt att tolka texten och jag har därför länkat till SCB-utdragen så att vem som helst kan hjälpa till. Klicka antingen i det gula fältet eller i kolumnen “Sida i SCB” så kommer du till bilder av utdragen.

Länken tar dig till ett album med bilder av Malås dödböcker i SCB-utdragen.
Ifall du lyckas tolka texten kan du väl lämna en kommentar under bilden?

GIS inom släktforskning

Jag skulle vilja hitta nåt bra sätt att grafiskt åskådliggöra var mina anfäder bott och hur de under sin livstid flyttat runt. Att grafiskt kunna följa hur individer i en släktlinje bott på olika platser skulle vara ett pedagogiskt sätt att “ge liv” till de som annars lätt bara blir namn med ett födelse- och dödsdatum i en antavla. Med modernt IT-snack skulle jag vilja köra lite mer GIS på mina anfäder, kanske med Google Maps API?

Har du några tips på hur man kan göra det så får du gärna komma med idéer.

Det bästa vore om programmet Min Släkt bestyckades med funktionalitet för detta, men det verkar som att Henrik Dannberg har fullt sjå med att besvara frågor från användare om hur de ska få snygga utskrifter av sin antavla i A3-format eller hur de bäst åskådliggör den “moderna familjens” släktband – dvs där skilsmässor skapar plastmammor, plastpappor och -syskon samt hur adoptioner o dyl “ställer till” det för oss moderna släktforskare..;)

Att han inte inför ett vettigt webbforum på sin dannbergsdata.se är ju så mycket web 0.9 så att man undrar om vi släktforskare är lika omoderna som de anfäder vi ägnar oss åt att kartlägga. Det vore på sin plats med ett forum för support, idéer osv som faktiskt utnyttjar det faktum att människor engagerar sig. Idag skickar man ett e-postmeddelande till Dannberg som sedermera – i mån av tid – lägger ut det på sin webbplats. Och det blir ju inte bättre av att man fullständigt dränks i spam efter att ha fått sitt mejl publicerat.

Martin Brandt har lyckats riktigt bra med att mha Google Maps placera ut födelse- och dödsort för sina anfäder, se här. Jag ska undersöka om jag också kan lära mig hur det funkar…

Moses med säden eller historien om hur (ytterligare) en vänlig släktforskare hjälper till

Igår fick jag med hjälp av Bo Jonsson, en hängiven släkforskare i Skellefteåtrakten, fatt på anor som jag tidigare gått bet på. Tack vare internet hittade Bosse till mina alster och kunde då upplysa mig om några misstag men även meddela han kommit längre än jag på några personer.

I bilden nedan ser du vilka “nya” anfäder jag hittade med Bosses hjälp – klicka på den så ser du den i större storlek. Personer inom det röda området är de nyfunna och min ff ff fm (och mf mf fm) Brita Elisabet Wall är den person som gjorde att Bosse hittade mig. Med hans information fann jag Jan Eurenius forskning och där ytterligare personer.

Det faktum att många släkforskare publicerar sina alster på internet har gjort det enklare att snabbt “komma vidare” bakåt i släktled med deras hjälp. Naturligtvis finns även risker med detta; bl a riskerar fel att fortplantas exponentiellt när information blir mer lättilllgänglig. Man måste naturligtvis alltid, så långt det är möjligt, verifiera sina uppgifter mot originalkällor. Detta är en vanlig diskussion i släktforskarsammanhang.

2009-03-19-10-02-33

I och med dagens “fynd” så står det klart att mina anor på både fädernet (ja, i alla fall från o ch med Moses Olofsson, ca 1577-1655, som bl a är min ff ff ff ff ff ff) samt mödernet (Sara Eriksdotter, 1675-1745, min mf ff ff m) härstammar från Falmark.

Moses far, Olof Hansson föddes visserligen i Östanbäck men han dog i Falmark där sonen blev ägare av Falmark 11 år 1599.

Enligt Ulf Lundströms “släkforskningsbibel” för oss skelleftebor hade Moses år 1599 följande egendom:

  • 7 tunnor utsäde
  • 13 kor
  • 4 kvigor
  • 1 tjur
  • 20 får
  • 8 unga får
  • 5 risbitar
  • 10 getter
  • 2 gamla svin
  • 3 unga svin
  • 2 hästar
  • 50 lod silver

Källa:Skellefteå socken 1650-1790, Ulf Lundström (2001), sid 560

Han verkade dessutom vara en framstående man i samhället, han var nämndeman 1606-1618.

Men precis som idag var inte allt frid och fröjd, även på den tiden förekom hårda tider – det vi idag kallar “lågkonjunkturer”; Moses Olofsson fick åren 1613-1618 vara med och bidra till att betala Älvsborgs lösen till danskarna.

Irriterande sidfot i Min Släkt?

Jag använder programmet Min Släkt för att katalogisera och publicera min släktforskning. Det är ett kanonprogram med låg tröskel för nybörjare, vilket jag också var för inte så länge sedan. Det var i mellandagarna 2007 som jag började släktforska och använda programmet.

Som med alla verktyg man använder, upptäcker man efter ett tag funktioner man saknar och andra man ogillar. En av de största “fallgroparna” med Min Släkt – som jag ser det – är all spam-mejl det orsakar. Vid export av html-sidor kan man nämligen fylla i sin e-postadress. Gör inte det – du kommer att överösas med spam!

Här får du några tips för att undvika problemet. Jag har hittills inte fått ett enda spam (peppar, peppar…), så det verkar funka!

Scrambla e-postadressen innan du klistrar in den i Min Släkt. Här ser du hur man får till en e-postadress som är svårare att använda för spam-robotar.

Ett mer avancerat sätt är att i efterhand byta ut sidfötterna i de exporterade html-sidorna. Men hur gör man det på ett effektivt och snabbt sätt i flera hundra filer? Jo, programmet WildEdit gör susen! Med det kan du massändra i tusentals filer på en grisblink.

Du kan kolla själv på mina sidor, hur jag ändrat varenda en. Och det tog inte mer än 20 sekunder att göra det i alla ca 1 000 st html-filer. WildEdit finns i en gratis testversion som klarar att ändra filer som är mindre än 10 kilobyte.

PS. Tyvärr bidrar även sajten www.dannbergsdata.se till spam eftersom användare som postar inlägg och tips i gästboken systematiskt får sina e-postadresser exponerade, vilket såklart spam-robotarna älskar. När du postar där, be då Mr Dannberg att “scrambla” din e-postadress eller på annat sätt förvanska den! DS.

Norsjö dödbok 1901- 1927 – arbetet fortsätter

Jag har i dagarna slutfört bruttolistan av döda i Norsjö under perioden 1901-1927 i projektet “Namn åt de döda”. Utifrån SCB-materialet har jag hårdknackat i stort sett dagligen. Summa summarum har jag kommit upp i nästan 1900 st personer. Vill du se resultatet så kan du kolla här.

De färgade fälten har jag haft problem med att tolka.

Min morfar Elis Ansgar Brännströms födelsebok

Tyvärr innehåller SCB-materialet inget om födelseförsamling och datum för senaste civilståndsändring. Men jag låter mig inte nedslås! Tur är väl att vi har andra duktiga släktforskare, några har till och med kontaktat mig för att hjälpa till. Jag tar gärna emot mer hjälp från släktforskare som vill bidra till att göra perioden i början av 1900-talet lättare att forska i!

Jag fick en idé häromdagen när jag hade kontakt med Patrik Lundström, en duktig norsjöforskare, och den går ut på att jag tänker samköra mina personer med Sven-Erik Fahlessons utmärkta CD “Norsjö 1743-1900” som innehåller nästan 17 000 personer och där måååånga timmars arbete ligger bakom.

Sagt och gjort, jag har nu i några timmar ägnat mig åt att utifrån Fahlesson-CDn att skapa ett material som jag kan använda. Fahlesson har använt Holger till att bygga sitt material och det är utmärkt eftersom man endast behöver en webbläsare för att använda den.
Nackdelen är att den innehåller drygt 17 000 html-filer…och hur gör man då för att skapa en enda fil med alla personer på CD-skivan?

Jag letade fram alla filer i index-katalogen på CDn som heter något i stil med d0000001.htm, d0000002.htm osv…det är de som har det utseende som passar bäst för det fortsatta arbetet, nämligen födelsedatum längst till vänster och därefter namn och ort.

Sedan kommer mina nyupptäckta (eller är det förträngda?) programmeringskunskaper väl till pass. Med en smart, liten batch-fil på några rader slog jag på några sekunder ihop nästan 170 st html-filer till en.

Därefter importerade jag filen till excel, städade upp lite och med en databaskörning kan jag nu samköra listorna för att kolla vilka personer jag har i min fil som också finns på Fahlessons CD, med vilken jag sedan kan gå vidare och kolla de saknade uppgifterna!

Smart va?

Bilder på kända och okända Norsjöbor.

Norsjö dödbok 1901-1927

I arbetet med projektet Namn åt de döda har jag adopterat Norsjö församling för tidsperioden 1901-1927. Projektet går ut på att utifrån den tidens källor registrera samtliga som dött i Norsjö under perioden. Resultatet kommer under 2010 att användas i nästa utgåva av Sveriges dödbok.

Du kan följa mitt arbete med dödböckerna genom att titta på dokumentet i fullformat på Google Docs (öppnas i ett separat fönster).

De poster som är färgmarkerade har jag haft problem att tolka eller så har uppgiften utelämnats. Jag har nu i början utgått från SCB-utdragen men behöver komplettera civilståndsändringar (ex vid skilsmässa och dödsfall) genom att titta i andra källor. Har du tillgång till SVAR eller Genline eller kan få tag på källorna på annat sätt får Du gärna hjälpa till, kontakta mig isåfall.

I ett av de grå fälten – som jag själv lagt till för att underlätta arbetet – anges sidnumret i respektive års volym om du vill gå till SCB-utdragen på SVAR.

Bilder på kända och okända Norsjöbor.

Min släkt

Jag började med släktforskning i slutet av 2007. Mammas grundmaterial var en perfekt startpunkt som gjorde det enkelt att komma igång och snabbt få en kritisk massa i materialet som gör efterforskning enklare. Här får du några tips för att komma igång med din släktforskning!

Min mamma härstammar på sin fars sida från Brännströms i Mensträsk, Norsjö och på sin mors sida från Rudholms från Frostkåge, Skellefteå sedermera Bissjön, Lövånger.

Pappa härstammar på sin fars sida från Bergs i Granström, Norsjö och på sin mors sida från Norge samt smedsläkten Uppström från Upperuds bruk i Dalsland. Pappas morfar Johan Adolf Uppström var vattenrallare i Porjus, Norrbotten, där han fanns från 1912 fram till flytten till Ursviken 1933. Enligt anställningslistor från Porjus Arkivkommitté arbetade han som tunnelsprängare och jordarbetare vid bygget av kraftstationen i Porjus. Troligen var han också med om att bygga Sourvadammen.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta födelseboken för min farmor Judit Uppström men mycket tyder på att hon föddes i Norge i december 1906.